Vad Àr vetenskap?

KORT OM: - VAD ÄR VETENSKAP?

För att avgöra vad som skulle kunna kallas fakta, teori, hypotes, spekulation, tro eller fantasi, kan man anvÀnda sig av ungefÀr nedanstÄende frÄgor.

1. Vad kan man göra experiment och observationer pÄ? Forskning dÀr man kan göra experiment och direkta observationer leder ofta fram till vad som kallas fakta eller teorier. (Exempel: Jorden Àr rund.)

2. Vad kan man försöka lista ut "bakvĂ€gen", genom nĂ„got slags experiment och observationer pĂ„ likartade fenomen/strukturer? Den hĂ€r typen av forskning Ă€r nĂ„got osĂ€krare, men kan leda fram till det vi kallar fakta, teorier eller hypoteser. (Exempel: Professor Frithiof Holmgren vid Uppsala universitet, i slutet av 1800-talet, matade duvor med kött i tron att de skulle utvecklas och bli rovfĂ„gelsliknande. Experimentet pĂ„gick under mĂ„nga Ă„r och byggde pĂ„ Charles Darwins teorier om att upptrĂ€nade egenskaper Ă€rvdes (Darwins s k “pangenesisteori). Experimentet var ett av mĂ„nga som visade att Darwin hade fel pĂ„ just detta omrĂ„de. Duvorna blev inte mer rovfĂ„gelsliknande. Även mĂ„nga delar av jordens historia faller under denna kategori.)

3. Vad Ă€r spekulationer? NĂ€r man inte kan kan göra sĂ„ mĂ„nga experiment och observationer Ă€r det svĂ„rt att kalla nĂ„got för fakta eller teori. Det blir mer av typen hypotes, spekulation eller tro. (Exempel: Kometer med korta banor kring solen skulle alla ha försvunnit pĂ„ ca 10 000 Ă„r. Varför finns de dĂ„ fortfarande? Den hollĂ€ndske astronomen Oort "hittade pĂ„" att det fanns ett moln av kometer utanför vĂ„rt solsystem, sĂ„ lĂ„ngt bort att ingen Ă€nnu hade sett det — Oorts moln. Detta moln förser solsystemet med nya kometer, enligt mĂ„nga moderna lĂ€roböcker. Detta Ă€r en hypotes eller spekulation, dessutom byggd pĂ„ flera antaganden som man i dagens lĂ€ge inte kan undersöka. Även mĂ„nga delar nĂ€r det gĂ€ller jordens historia faller under denna kategori.)

(Kuipers bÀlte Àr nÄgot annat, men det hjÀlper inte teorin om kometernas ursprung.)

4. Vad Àr omöjligt att bevisa? Det som inte kan undersökas med vetenskap kan kallas tro. Men, det man tror kan vara sant. Man kan inte mÀta ljus med en bullermÀtare och man kan inte mÀta styrkan pÄ kÀrleken eller upptÀcka om Gud finns eller inte med hjÀlp av en linjal (eller med nÄgon annan vetenskaplig metod). Olika metoder fungerar pÄ olika fenomen. Man kan dock indirekt lista sig fram till om det finns en skapare eller inte, ungefÀr pÄ samma sÀtt som en arkeolog undersöker stenar för att se om de Àr utformade av mÀnniskor eller har uppkommit pÄ naturlig vÀg. (Exempel: Kan man rÀkna ut vem man skall bli kÀr i, genom att jÀmföra den kemiska uppbyggnaden pÄ t ex vÄra kromosomer samt genom att göra en mÀngd matematiska berÀkningar? Vetenskap kan inte sÀga mycket om sÄdant, Àven om man kan upptÀcka skillnader i t ex hormonsammansÀttningen som en följd av en förÀlskelse.)

5. Vad verkar vara fantasi? Varför? Fantasier Ă€r nĂ„got man drar till med utan att veta sĂ€kert om det fungerar eller finns i verkligheten. (Exempel: "Anledningen till att det inte finns nĂ„gra mellanting mellan reptiler och fĂ„glar, Ă€r att en liten dinosaurie en gĂ„ng fick fĂ„gelungar." Detta Ă€r det kanske mest fantasirika förslaget till evolution, som nĂ„gonsin gjorts av vĂ€lmeriterade forskare, i detta fall genetikprofessor Richard Goldschmidt. Ännu underligare blev det nĂ€r den kanske mest prestigefyllda vetenskapliga sammanslutningen i USA (American Association for the Advancement of Science) rekommenderade en barnbok som handlade om just en sĂ„dan hĂ€ndelse!)

Not:
Intressant artikel:
The voice of science: letÂŽs agree to disagree

<<Tillbaka