Ögats evolution

Evolutionisterna fÄr allt sÀmre argument!

De flesta tror nog pĂ„ evolutionsteorin dĂ€rför att de aldrig hört nĂ„got annat. De vet dock sĂ€llan skillnaden mellan RIKTIG evolution (“mikroevolution”), som sker hela tiden, och de delar av evolutionsteorin som INTE bygger pĂ„ experiment och observationer (“makroevolution”). Den hĂ€r artikeln handlar om det sistnĂ€mnda.

FrÄgan om vÄrt ursprung Àr en religiös frÄga för ateister och Àven för mÄnga kristna som tror pÄ evolutionsteorin. Man anser att de som tror pÄ skapelse Àr okunniga, lurade, eller sekterister - trots att vÀldigt mÄnga av dessa skapelsetroende börjat som evolutionister och Àndrat Äsikt p g a att naturvetenskapen inte stÀmmer med evolutionsteorin. Det fÄr inte finnas nÄgon Gud och Bibeln fÄr inte vara alltför sann, menar man. SÄ - man argumenterar emot allt man kan!

OK - med den bibelsyn och guds-syn som blir fruktansvÀrd och hemsk, som mÄnga ateister och kristna har (eller som de skulle fÄ - om de tolkade Bibeln pÄ det underliga sÀtt som de kÀmpar emot), sÄ kan man förstÄ att mÄnga inte vill veta mer. Men - den riktiga Gud, den riktiga synen pÄ Bibeln - den Àr verkligen nÄgot att stÄ efter! Det Àr kÀrlek, att ge sitt liv för andra, att alla Àr lika mycket vÀrda, att frÀlsningen Àr en gÄva - osv, osv, osv.

Och om evolutionisterna skulle ha rĂ€tt förstĂ„r man inte varför de Ă€r sĂ„ rĂ€dda för att debattera offentligt. De debatterar dock gĂ€rna med “hemliga namn” i olika debattforum dĂ€r mĂ„nga anvĂ€nder personangrepp, samt att man inte vill framföra vad kritikerna till evolutionsteoin har för Ă„sikter. (Och, de gillar att anmĂ€la dem som har andra Ă„sikter ...)

Men - om vi lÀmnar de teologiska spörsmÄlen och ser vad evolutionister hittat pÄ, sÄ gÀller det en artikel i DN om evolution av ögat.1 En artikel med liknande innehÄll har dock redan publicerats i Forskning och Framsteg 2006, men originalet kommer frÄn 1994.2 BÄde Karin Bojs och professor Dan-Erik Nilsson har fÄtt möjlighet att kommentera den följande artikeln, men jag har inte fÄtt nÄgot faktagrundat svar.

SÄ hÀr skrev Karin Bojs i DN, mÄndag 19/3 2012:

"JÀtteblÀckfiskarnas gigantiska ögon Àr ett slÄende och vackert exempel pÄ vilka mÀrkliga formationer som evolutionen kan utveckla nÀr den fÄr tillrÀckligt med tid pÄ sig. Det behövs ingen intelligent skapare, det rÀcker med evolutionens tvÄ grundlÀggande mekanismer:

1. Inom varje generation av en befolkning (till exempel av jÀtte-blÀckfiskar) finns en viss genetisk variation.

2. De som klarar livhanken och fÄr överlevande avkomma för sina anlag vidare till nÀsta generation.

Dan-Eric Nilsson Ă€r illa omtyckt av mĂ„nga sĂ„ kallade kreationister (personer som hĂ€vdar att man ska tolka Bibelns skapelseberĂ€ttelse bokstavligt). Han har nĂ€mligen slagit hĂ„l pĂ„ ett av deras mest snĂ€rtiga argument. ”Hur skulle evolutionen kunna skapa nĂ„got sĂ„ sofistikerat som ett öga? Det Ă€r klart att det behövs en Skapare till det.”

Som naturvetare undrar man om man skall skratta eller grÄta, nÀr man ser vad dessa uttalanden bygger pÄ för spekulationer. Karin Bojs verkar dessutom leva sitt eget liv - vi Àlskar Dan-Eric Nilsson men Àr inte alls imponerade av den artikel han skrivit! Eftersom artikeln i DN saknar djupare vetenskaplig substans, sÄ kommer jag att hÀmta lite mer fakta frÄn Forskning och Framsteg samt frÄn originalartikeln frÄn 1994.

Spekulationer utifrÄn evolutionsteorin

Aprilnumret av Forskning och Framsteg 2006 innehöll ett "Tema evolutionslÀran". Man kanske förvÀntar sig att man i ett sÄdant brett sammanhang tar upp en genomgÄng av en mÀngd argument som tas som stöd för evolutionsteorin. Men, det sistnÀmnda Àr inte fallet.

Det har blivit svĂ„rare och svĂ„rare att förklara helheten i naturen utifrĂ„n evolutionsteorin ju mer forskningen har gĂ„tt framĂ„t (se Faktaruta 1). Detta faktum vill man ofta inte nĂ€mna, och man vĂ€rjer sig frĂ„n sĂ„dana slutsatser pĂ„ alla möjliga sĂ€tt (genom att t ex utnĂ€mna kritiska personer till "förvillare"). NĂ€r mer vĂ€lutbildade biologer argumenterar för evolutionsteorin vĂ€ljer de dĂ€rför numera ofta ut nyupptĂ€ckta smĂ„ detaljer frĂ„n djur- eller vĂ€xtriket, som ingen utomstĂ„ende kan veta allt om Ă€nnu, som stöd för sin tro. DĂ„ fĂ„r de en liten “seger” i debatten just för tillfĂ€llet och vill inte vĂ€nta tills det kommit mer forskning pĂ„ omrĂ„det.

**************

Faktaruta 1 - problem med evolutionsteorin:

Exempel pÄ grundlÀggande observationer inom biologin som motsÀger evolutionsteorin Àr att:

1) Fosillfynden motsÀger evolutionsteorin (det finna massor av mellanformer INOM djurgrupper - t ex inom hunddjuren eller inom hÀstgruppen - men INGA eller bara nÄgra dÄliga förslag mellan grupperna, t ex mellan dinosaurier och fÄglar).

2) Man har inte kunnat förklara hur nÄgon komplicerad struktur uppkommit hos nÄgot djur eller nÄgon vÀxt.

3) Proteiner och DNA kan bÀst delas in i en skapelseklassificering (medan mÄnga evolutionister inte vill tillÄta att man tolkar proteiner/DNA sÄ) och det finns inte heller nÄgot stöd för hur olika proteiner/DNA har uppkommit.

Livet ser mer och mer ut ut som Lego - dvs att olika grundbitar satts ihop pÄ olika sÀtt för att fÄ fram olika sorters levande varelser (ett exempel pÄ sÄdana byggbitar kallas Hox-gener, t ex genen Pax-6 som styr att ögon tillverkas i en mÀngd olika varelser och att ögon med rÀtt stimulans kan vÀxa fram var som helst pÄ kroppen).

(Se mer om detta hÀr).

******************************

En av de detaljer som evolutionister hÀnvisar till nu för tiden, som stöd för evolutionsteorin, Àr en mutation ( = tryckfel i arvsanlagen) i genen som styr tillverkningen av C-vitamin; en mutation som finns hos t ex bÄde mÀnniskor och schimpanser. Just det sistnÀmnda exemplet Àr enkelt att förklara utan att dra in nÄgon evolutionsteori, eftersom det finns platser i DNA-molekylen som fÄr mutationer oftare Àn andra delar av samma molekyl. Just denna del av C-vitamin-genen kan sÄledes vara en "hot spot", som det kallas av biologer. Dessutom har man inte undersökt eller nÀmnt liknande jÀmförelser hos detaljer i mÀngder av andra proteiner hos mÀngder av andra djur och vÀxter, som inte kan tolkas sÄ lÀtt utifrÄn evolutionsteorin (marsvin, kapybaror, fladdermöss samt mÄnga apor kan inte heller tillverka C-vitamin, se engelska wikipedia). Det finns massor av liknande exempel som inte alls passar in i evolutionsteorin sÄ bra som man vill.

HelhjÀrtade evolutionister har dessutom "löst" de stora problem med evolutionsteorin, som dem som stÄr i faktarutan, genom att helt enkelt sluta tÀnka pÄ dem - ungefÀr som det stÄr i aprilnumret av Forskning och Framsteg: "Biologer har sedan lÀnge slutat bekymra sig över att just ögats evolution skulle krÀva nÄgot slags mirakel. I stÀllet försöker de lista ut hur utvecklingen gick till i detalj." Man har alltsÄ fÄtt en sÄ stark tro att man inte lÀngre behöver bekymra sig för om man har rÀtt eller inte i grundfrÄgan.

I just aprilnumret av Forskning och Framsteg lÀgger man stor vikt vid ett teoretiskt resonemang om ögats utveckling, av professor Dan-Eric Nilsson och dr Susanne Pelger, vid Lunds universitet. För den som inte lÀst ursprungsartikeln som artikeln i Forskning och Framsteg samt i DN bygger pÄ, kan detta verka vara ett starkt stöd för att evolutionsteorin faktiskt fungerar. Men - lÀser man ursprungsartikeln fÄr man ganska snart klart för sig att det mest liknar en tecknad serie (se Faktaruta 2). Forskarna har bara lÄtit en dator göra enkla streckteckningar av olika sorters ögon, utan att gÄ in pÄ de svÄra detaljlösningarna och utan att knyta ihop sina teckningar med arvsanlagen. Med lite tankemöda kan nÀstan vem som helst lÄta en dator göra liknande serieteckningar, om hur olika delar av djur och/eller vÀxter skulle ha kunnat utvecklats. Det forskarna visat Àr sÄledes bara att, om man startar med en form av ljuskÀnsliga celler, och sedan i fantasin styr och förÀndrar hur dessa celler ligger ordnade, och sedan sÀtter till nÄgon extra struktur som t ex linsen i ögat (som dyker upp nÀstan frÄn ingenstans) - dÄ kan man i datorn fÄ fram en kontinuitet av streckteckningar. SÄdana serier, utan mer koppling till verkligheten Àn en enkel yttre likhet, Àr inte alls svÄra att göra med dagens datorteknik.

***********

Faktaruta 2, om "ögats evolution", enligt Dan-Eric Nilsson och Susanne Pelger:

HÀr nedan Àr nÄgra av de antaganden/fel som finns i beskrivningen som nÀmns i Forskning och Framsteg och DN, för att fÄ fram ett öga som liknar vÄrt öga.

1. Man mÄste börja med en mÀngd fÀrdiga delar, t ex ljuskÀnsliga celler, ljusgenomslÀppliga celler och en samtidig koppling till nÄgon form av respons/nervsystem hos organismen.

2. Man gör inga som helst kopplingar mellan arvsanlagen och de streckteckningar datorn gör. Vi kan inte veta precis hur arvsanlagen skall förÀndras, för att fÄ de Àndringar som streckteckningarna visar, och dÀrför har bilderna ingen verklig historia bakom sig.

3. Nya strukturer dyker upp hos de ögon man ritar, t ex förÀndras "ljusgropens" celler sÄ att det uppkommer en fungerande lins pÄ rÀtt avstÄnd, mer eller mindre som av ett mirakel.

4. Man visar inte att de delsteg som datorn ritar verkligen fungerar, utom pÄ ett mycket förenklat sÀtt. Man kan hitta mÄnga problem, t ex varför de ljuskÀnsliga cellerna skulle kunna förmedla information till organismen att ljuset kom frÄn olika hÄll, om cellerna började vÀxa inne i en inbuktning.

5. Hela utrÀkningen grundas pÄ att man gör "1% förbÀttring i varje steg" i de bilder datorn ritar, som om det ocksÄ skulle fungera pÄ samma sÀtt pÄ gen-nivÄ. Med en sÄdan lösning kan man emellertid fÄ fram vad man vill, utan att ta hÀnsyn till hur gener och utseende/funktion Àr kopplade till varandra.

6. De jĂ€mförelser man gör med olika sorters ögon i naturen, tar ofta inte hĂ€nsyn till att olika ögon bildas pĂ„ mĂ„nga olika vĂ€gar i fosterutvecklingen i organismerna och att de dĂ€rför mĂ„ste styras av olika gener pĂ„ mĂ„nga olika sĂ€tt. Även den sekvens av olika ögon som Nilsson och Pelger föreslagit har inte kopplats till hur olika ögon uppkommer hos olika djur, utan Ă€r bara en teoretisk serie bilder.

7. MÄnga mycket viktiga delar som finns i ögon har man inte ens tagit upp, Àven om Nilsson och Pelger anser att dessa delar Àr mindre viktiga.

*********

Och, Dan-Eric Nilssons instÀllning till forskare som har andra Äsikter Àn de Äsikter han sjÀlv har utifrÄn rent ateistiska tankar, Àr att han "normalt inte debatterar med pseudoforskare, eftersom det kan ge ett falskt intryck av att de Àr vÀrda att ta pÄ allvar". Han vill alltsÄ inte ens diskutera med dem som tror att det kan finnas nÄgot mer Àn bara slump, tid och naturlagar. Han menar att det inte finns nÄgon strid inom vetenskapen om det Àr en designer som varit med i livets uppkomst och utveckling eller inte, och dÄ Àr det naturligtvis bara den rent ateistiska, av naturen styrda evolutionen som gÀller. NÀr jag i en e-mail-brevvÀxling bett Dan-Eric Nilsson om kommentarer till min kritik, ovan, sÄ har han inte gett nÄgot vetenskapligt dokumenterat svar utan bara svarat undvikande och hÀnvisat till auktoritet (jag har gett honom flera möjligheter, och han fÄr gÀrna ocksÄ svara hÀr eller i Genesis). Ja - det sistnÀmnda Àr ocksÄ en taktik som anvÀnds idag. Man nÀrmast krÀnker mÀnniskor genom att mena att de och/eller deras Äsikter ingenting Àr, och sÄ behöver man inte bry sig om dem.

Dessutom hade tydligen Dan-Eric Nilsson inte tÀnkt pÄ att ögon hos blÀckfiskar och landdjur har nÀthinnan i ögat vÀnd pÄ olika sÀtt, helt enkelt dÀrför att de har olika ljusbehov. Han pÄpekar i stÀllet, nÀr det gÀller ryggradsdjur, att "HÀr kan man knappast prata om intelligent design".

I aprilnumret av Forskning och Framsteg 2006 medverkar Àven idéhistorikern Gunnar Broberg. Han visar upp en mer klarsynt bild av evolutionsteorin Àn biologerna - evolutionsteorin avspeglar mer kulturen Àn naturen. Och, i dag Àr det den ateistiska kulturen som Àr mest utbredd i Sverige. BÄde kristna och icke kristna tÀnker ofta ateistiskt, utan att man ens reflekterar över det. Och om man tÀnker pÄ det sÀttet finns det inget alternativ till evolutionsteorin.

Som avslutning till temat i Forskning och Framsteg (samt Àven artikeln i DN), kan man citera professor Nils Uddenberg nÀr han i en artikel i numret av Forskning och Framsteg menar, lite mer klarsynt, att "Man kan berÀtta vÀldigt mÄnga mer eller mindre trovÀrdiga historier, och jag tycker nog ibland att evolutionsbiologerna gör det". Han jÀmför berÀttelser frÄn evolutionsteorin med Rudyard Kiplings historia om hur elefanten fick sin lÄnga snabel genom att "en elak krokodil drog ut nosen pÄ en alltför nyfiken elefantunge". Uddenberg förstÄr ocksÄ att det kan vara svÄrt att förena idéerna om slumpmÀssig evolution och "tanken pÄ en gud som har nÄgon sorts avsikt med den vÀrld han skapar". Evolutionsteorin har alltsÄ blivit en metafysisk, ateistisk religiös tanke, Àven om mÄnga försöker kombinera denna tanke med tron pÄ nÄgot slags Gud.

För en naturvetare stÀmmer dock slutsatserna i faktarutorna 1-2 bÀst. Och, dessa fakta stÀmmer ypperligt bra med tanken att det finns en Skapare bakom alltihop! (Och - denna Skapare tror jag Àlskar oss, men - som sagt - mÄnga personer verkar ha "rÄkat ut för nÄgot hemskt" - sÄ att de Àr mer eller mindre motstÄndare till allt vad kristen tro och kristna har att sÀga.)

Om “kreationister” Ă€r rĂ€dda för eller tycker illa om Dan-Eric Nilsson (som Karin Bojs skriver) - det vet jag inte (som sagt - förmodligen Ă€lskar de honom). Naturvetare och skapelsetroende Ă€r dĂ„ verkligen inte rĂ€dda för detta! De ser ganska enkelt hur mycket fantasirika historier man mĂ„ste dra till med, mindre och mindre förankrade i verkligheten, för att försöka hĂ„lla fast sin tro pĂ„ en icke-gud eller en icke-biblisk Gud, i sin iver att vidmakthĂ„lla evolutionsteorin i alla delar.

Mats Molén

1. Karin Bojs i Dagens nyheter.

2. Nilsson, Dan-Eric & Pelger, Susanne “A Pessimistic Estimate of the Time Required for an Eye to Evolve”, Proceedings of the Royal Society of London, serie B, vol 256, 1994, sid 53-58.

<<Tillbaka