Gud - jag vet inte att du finns! Men, skulle du finnas så hoppas jag att du i grund och botten inte är så ond som du verkar. Jag hoppas att du bryr dig om och älskar alla människor. Jag hoppas du är rättvis.
Om du är på det sätt som jag hoppas att du är - då hoppas jag också att du vill förlåta mig för att jag inte trott på dig och för de gånger jag gjort fel. Och, jag vet att jag inte kan göra rätt (alltid) i fortsättningen heller, hur mycket jag än försöker.
Kan även sådant förlåtas?
Om du även kan förlåta - hur skall jag kunna få en tro på dig och vad skall jag göra?
En ateist
****************************
Svar
Det finns en Gud som svarar upp mot de behov vi människor har, som är rättvis, som förlåter. Det är många av oss som sett det, kanske speciellt de som gjort många hemska saker i livet och som sedan blivit förlåtna och upprättade.
Men, vi människor förvränger bilden av Gud, mer eller mindre. (Enda sättet att INTE förvränga bilden av Gud, på något sätt, vore om vi själva var gudar - annars går det inte att till fullo förstå vem Gud är!) Gud ser på oss som barn, enligt Bibeln. Vi kan pröva Bibelns ord och se om det verkligen kan vara inspirerat av Gud. Men - för att återgå till barnen. Den kristne brodern Filip Levälahti använde ibland sin bebis som ett enkelt (och ovanligt ...) exempel, för att försöka få oss människor att förstå lite grann om hur Gud resonerar (en liknelse som gäller alla människor - vad vi än har för tro; just denna liknelse hörde jag i en presentation för en kristen grupp, så att vi skulle förstå vårt problem).
Bebisen: Jag har gjort på mig! Jag kan inte klara detta själv!
Pappa: Det gör inget - vi byter blöjor.
Bebisen: Men, jag gjorde på mig igår också.
Pappa: Ja då bytte vi blöjor på dig också.
Bebisen: Men, jag kommer att göra på mig i morgon också!
Pappa: Ja, då byter vi blöjor på dig då också.
Ungefär så är Gud! De fel vi gör är ungefär så svåra att "åtgärda" för oss som när ett barn gör på sig. Och, Gud förstår att vi inte klarar av att låta bli. Men, han förlåter ("byter blöjor"), och sedan kan vi vara glada igen!
Bebisen kan naturligtvis inte prata. Detta är ett tänkt exempel. Och i verkligheten är våra problem mycket större än bebisens problem, så att det påverkat hela världen. Likaså är förlåtelsen större. Men exemplet ger en bild av hur svårt det är för oss att göra rätt och hur Gud ser till oss även när vi gör fel.
Vill du veta mer?
Kolla vad som står på denna hemsida eller ta kontakt per mail genom museet Den Förhistoriska Världen och skicka frågor eller meddelanden därifrån.
Några lästips där man tar upp ondskans problem (och - det är inte säkert att jag delar alla åsikter i dessa böcker):
William Lane Craig "Inga enkla frågor"
Lee Strobel "Fria eller fälla"
Olof Edsinger "Krigen i Gamla Testamentet".
Och något lite jag skrivit om ondskan.
Ateister har ofta många frågor.
Ett lästips där man går igenom "svåra frågor" som ateismens "överstepräst" Richard Dawkins ställt är följande. Just den artikeln tar mest upp frågorna och nämner kortfattat problemen med dem. Men i länkar man hänvisar till finns längre svar. Se t ex länkarna om frågor kring Jesus.
(Undertecknad behöver nödvändigtvis inte dela alla åsikter på de sidor jag länkar till eller de böcker jag refererar till.)
Om någonting "råkar" ske - då är det ingen planerad handling av någon Gud. Men - i svenska läromedel får ateister ofta presentera sin tro som naturvetenskapliga fakta! Kolla upp ditt barns böcker innan du skickar dem till skolan!
"Någonstans någon gång i det ljumma vattnet råkade de rätta mängderna av de rätta ämnena blandas på det rätta sättet. När detta hände då uppstod liv." "Du och jag är en direkt fortsättning på det liv som uppstod i havet."