Mats Molén - Vetenskap, ursprung och skapelse
Vetenskap, ursprung och skapelse

Av Mats Molén

Vad är vetenskap?

KORT OM: - VAD ÄR VETENSKAP?

För att avgöra vad som skulle kunna kallas fakta, teori, hypotes, spekulation, tro eller fantasi, kan man använda sig av ungefär nedanstående frågor.

1. Vad kan man göra experiment och observationer på? Forskning där man kan göra experiment och direkta observationer leder ofta fram till vad som kallas fakta eller teorier. (Exempel: Jorden är rund.)

2. Vad kan man försöka lista ut "bakvägen", genom något slags experiment och observationer på likartade fenomen/strukturer? Den här typen av forskning är något osäkrare, men kan leda fram till det vi kallar fakta, teorier eller hypoteser. (Exempel: Professor Frithiof Holmgren vid Uppsala universitet, i slutet av 1800-talet, matade duvor med kött i tron att de skulle utvecklas och bli rovfågelsliknande. Experimentet pågick under många år och byggde på Charles Darwins teorier om att upptränade egenskaper ärvdes (Darwins s k “pangenesisteori). Experimentet var ett av många som visade att Darwin hade fel på just detta område. Duvorna blev inte mer rovfågelsliknande. Även många delar av jordens historia faller under denna kategori.)

3. Vad är spekulationer? När man inte kan kan göra så många experiment och observationer är det svårt att kalla något för fakta eller teori. Det blir mer av typen hypotes, spekulation eller tro. (Exempel: Kometer med korta banor kring solen skulle alla ha försvunnit på ca 10 000 år. Varför finns de då fortfarande? Den holländske astronomen Oort "hittade på" att det fanns ett moln av kometer utanför vårt solsystem, så långt bort att ingen ännu hade sett det — Oorts moln. Detta moln förser solsystemet med nya kometer, enligt många moderna läroböcker. Detta är en hypotes eller spekulation, dessutom byggd på flera antaganden som man i dagens läge inte kan undersöka. Även många delar när det gäller jordens historia faller under denna kategori.)

(Kuipers bälte är något annat, men det hjälper inte teorin om kometernas ursprung.)

4. Vad är omöjligt att bevisa? Det som inte kan undersökas med vetenskap kan kallas tro. Men, det man tror kan vara sant. Man kan inte mäta ljus med en bullermätare och man kan inte mäta styrkan på kärleken eller upptäcka om Gud finns eller inte med hjälp av en linjal (eller med någon annan vetenskaplig metod). Olika metoder fungerar på olika fenomen. Man kan dock indirekt lista sig fram till om det finns en skapare eller inte, ungefär på samma sätt som en arkeolog undersöker stenar för att se om de är utformade av människor eller har uppkommit på naturlig väg. (Exempel: Kan man räkna ut vem man skall bli kär i, genom att jämföra den kemiska uppbyggnaden på t ex våra kromosomer samt genom att göra en mängd matematiska beräkningar? Vetenskap kan inte säga mycket om sådant, även om man kan upptäcka skillnader i t ex hormonsammansättningen som en följd av en förälskelse.)

5. Vad verkar vara fantasi? Varför? Fantasier är något man drar till med utan att veta säkert om det fungerar eller finns i verkligheten. (Exempel: "Anledningen till att det inte finns några mellanting mellan reptiler och fåglar, är att en liten dinosaurie en gång fick fågelungar." Detta är det kanske mest fantasirika förslaget till evolution, som någonsin gjorts av välmeriterade forskare, i detta fall genetikprofessor Richard Goldschmidt. Ännu underligare blev det när den kanske mest prestigefyllda vetenskapliga sammanslutningen i USA (American Association for the Advancement of Science) rekommenderade en barnbok som handlade om just en sådan händelse!)

Not:
Intressant artikel:
The voice of science: let´s agree to disagree

<< Tillbaka

Sidor


Länkar


Ateisten presenterar sin tro som naturveten­skap­liga fakta i svenska läroböcker - och vi tror på det! Det är ju en faktabok! Men "utan riktning och mål" är bara en ateistisk tro.

“Evolutionens drivkrafter och orsaker är: ärftlighet, variation, mångfald, kamp, tid och adaption. Evolutionen har pågått alltsedan det första livet uppstod, den pågår idag och den saknar riktning och mål ...”

Biologi A (Bonniers 2000), för gymnasiet, sid 11.